Vad är omformulering? Definition, exempel och när du måste ange källa

Omformulering, även kallat parafrasering, är att återge någon annans text eller tanke med egna ord och egen meningsbyggnad utan att ändra innebörden. Den är ungefär lika lång som originalet, till skillnad från en sammanfattning, och står utan citattecken, till skillnad från ett citat. Källan måste ändå anges, till exempel med Harvard eller APA.

Vad betyder omformulering?

Omformulering är att återge innehållet i en text eller en tanke med andra ord och en annan meningsbyggnad, utan att innebörden ändras. På svenska används ordet omformulera i vardagen, medan parafrasera är den mer akademiska termen för samma sak. Resultatet kallas omformulering eller parafras. Texten blir ungefär lika lång som originalet, den står utan citattecken, och den som skrev originalet ska ändå krediteras.

Det sista är det viktiga. En omformulering är ditt sätt att uttrycka någon annans idé. Idén är fortfarande hens, och därför ska du ange källan. Hur du gör det rent praktiskt förklaras längre ned i guiden.

Vill du ha en steg-för-steg-genomgång av själva tekniken finns den i Så omformulerar du en text utan plagiat. Den här guiden handlar om begreppet: vad det är, vad det inte är och var gränsen går.

Omformulera, parafrasera, referera: vad är skillnaden?

Begreppen blandas ofta ihop, så här är en snabb ordlista.

I skolan och på högskolan betyder referera ofta två saker på en gång: att återge någons tanke och att hänvisa till källan. I praktiken gör du båda när du omformulerar en källa i en uppsats.

Omformulering, citat och sammanfattning: tre sätt att använda en källa

Det finns tre grundläggande sätt att ta in någon annans text i din egen. Alla tre kräver källhänvisning.

En tumregel för uppsatser är att du omformulerar mest, citerar sparsamt och sammanfattar när du behöver ge bakgrund. Mer om sammanfattningar finns i Så skriver du en sammanfattning.

Exempel på omformuleringar

Alla exempel nedan är skrivna för den här guiden. Källorna är påhittade och finns bara för att visa hur en hänvisning ser ut.

Exempel 1: en skoltext

Original (lärobokstext): Fotosyntesen är den process där växter, alger och vissa bakterier omvandlar ljusenergi till kemisk energi. Processen sker i kloroplasterna och kräver koldioxid och vatten.

Omformulering: Växter, alger och en del bakterier fångar solljus och gör om det till energi som kan lagras i socker. Det här sker i kloroplasterna, och för att det ska fungera behöver cellerna koldioxid och vatten.

Vad som ändrats: meningarna börjar på ett annat sätt, kemisk energi har förklarats med energi som kan lagras i socker (en förklaring som du bara får göra om du är säker på att den stämmer), och orden process och omvandlar har ersatts. Fackordet kloroplaster har behållits eftersom det inte kan bytas ut.

Exempel 2: en nyhetsartikel

Original (påhittad lokaltidning): Kommunfullmäktige i Hällby röstade på måndagskvällen igenom en höjning av avgiften för hemtjänst med sju procent, trots kraftig kritik från pensionärsföreningarna.

Omformulering: Enligt Hällbyposten beslutade kommunfullmäktige i Hällby på måndagen att höja hemtjänstavgiften med sju procent. Pensionärsföreningarna hade kritiserat förslaget skarpt.

Vad som ändrats: en mening blev två, röstade igenom blev beslutade, och kritiken lyftes ut till en egen mening. Uppgiften sju procent är oförändrad. Notera också att källan nämns i texten (Enligt Hällbyposten). Det räcker i en artikel eller en blogg, men i en uppsats anger du dessutom källan med författare, år och en post i referenslistan.

Exempel 3: en myndighetstext

Original (påhittad information från en myndighet): Den som önskar ansöka om bostadsbidrag ska inkomma med fullständig ansökan senast den sista dagen i månaden för att bidrag ska kunna betalas ut månaden därpå.

Omformulering: Vill du få bostadsbidrag nästa månad måste din ansökan vara komplett och ha kommit in senast sista dagen i den här månaden.

Vad som ändrats: det byråkratiska den som önskar ansöka blev vill du, inkomma med blev ha kommit in, och meningen gjordes kortare och direkt riktad till läsaren. Här är omformuleringen nästan ett sätt att skriva klarspråk, alltså att göra en svår text begriplig. Det är en del av det som kallas att skriva med mottagaren i fokus. Tänk på att sakuppgifterna aldrig får ändras när du förenklar: datum, villkor och belopp ska vara desamma som i originalet.

Hur du ser om det är en omformulering eller bara en lätt ändring

En enkel kontroll är att lägga originalet och din text bredvid varandra och fråga dig:

1. Börjar meningarna på samma sätt och står leden i samma ordning? Då har du troligen bara bytt ord.
2. Har du ändrat både ordval och meningsbyggnad?
3. Är innebörden exakt densamma, utan nya uppgifter och utan att något viktigt har fallit bort?
4. Skulle du kunna förklara stycket muntligt utan att titta på källan?

Är svaret nej på första frågan och ja på de andra tre är det en riktig omformulering. Är svaret ja på den första frågan ligger du för nära källan.

Källhänvisning: Harvard och APA

En omformulering måste ha en källhänvisning. Det finns ingen "lagom lång" omformulering som slipper hänvisning. I Sverige är Harvard och APA de vanligaste hänvisningssystemen i högskoleuppsatser, men många institutioner har egna varianter, så följ alltid den mall som din kurs anger.

Båda systemen är författare–år-system. I texten anger du efternamn och årtal, och i referenslistan längst bak skriver du upp hela uppgifterna.

Skillnaderna är små men viktiga: komma efter efternamnet i APA, och förkortat förnamn. Följ alltid den utgåva eller variant som din kursledare har bestämt. Du kan få hjälp att skapa referenser i referensgeneratorn som stöder bland annat Harvard och APA 7, men granska resultatet mot dina anvisningar.

Sidnummer anger du vid en omformulering av en specifik passage. Hänvisar du till en hel bok eller en övergripande idé behövs oftast bara författare och år, men följ det din institution kräver.

Var går gränsen mellan lånad idé och eget språk?

Gränsen går vid tre saker:

• Orden. Dina meningar ska vara dina. Tar du över ordagrant fler än några ord i följd ska det stå inom citattecken.
• Idén. Även om orden är dina är idén, resultatet eller slutsatsen någon annans, och den ska krediteras.
• Allmän kunskap. Fakta som de flesta känner till och som finns i många källor, till exempel att Sverige är en konstitutionell monarki, behöver ingen hänvisning. Är du osäker, ange källa.

Din egen analys och dina egna slutsatser behöver naturligtvis ingen källa. Det är tvärtom där din uppsats visar vad du själv har kommit fram till. Ett vanligt mönster är att först omformulera vad källan säger med hänvisning och sedan skriva en egen mening som börjar med Det här innebär att ... eller Jag tolkar det som att ....

Vanliga missförstånd om omformulering

• "Det är mina ord, så jag behöver ingen källa." Källan gäller idén, inte bara orden.
• "Jag har bytt ut några ord, så det är en omformulering." Då är det snarare en lätt ändrad kopia av originalet.
• "En omformulering måste vara kortare." Nej, det är sammanfattningen som är kortare. Omformuleringen följer originalet ungefär lika långt.
• "Citat är alltid sämre än omformulering." Citera när formuleringen själv är poängen, till exempel i en lagtext eller en definition.
• "Ett verktyg kan göra jobbet åt mig." Ett verktyg kan ge förslag, men du måste själv kontrollera att innebörden stämmer och att källan anges.

Omformulering i skolan, på jobbet och i vardagen

Du omformulerar oftare än du tror. På gymnasiet och högskolan gör du det när du skriver uppsatser, PM och rapporter. På jobbet omformulerar du när du skriver en kort version av en lång rapport till en kollega eller förklarar en regel för en kund. I vardagen gör du det när du återberättar en nyhet för en vän.

Skillnaden är att det i skriftliga, offentliga och bedömda texter krävs att du visar varifrån uppgifterna kommer. Skolverket och lärosätena betonar källkritik och redovisning av källor, och det är en del av vad som kallas god vetenskaplig sed. Vad som gäller i just din kurs står i kursplanen eller i anvisningarna för uppgiften.

Vilken hjälp finns att få?

AdeptWrite har verktyg som kan stödja dig, men de ersätter inte ditt eget arbete.

• Omformulera text skriver om en text i sju lägen: Standard, Formell, Vardaglig, Akademisk, Kreativ, Korta ner och Förläng. Ändringarna markeras så att du kan granska dem, och du kan klistra in upp till 6 000 tecken per körning. Verktyget lägger inte till några källor.
• Plagiatkontroll jämför din text med öppna källor som Wikipedia och öppna tidskrifter och visar vilka källor som genomsöktes. Den ersätter inte lärosätets egen kontroll.
• Sammanfatta text kortar ner en längre text till huvudpunkterna.
• Synonymer kan ge idéer när du söker ett annat ord. Kontrollera alltid att det passar i sammanhanget.

För rätt stavning av svenska ord är Svenska Akademiens ordlista (SAOL) norm, och du kan slå upp ord på svenska.se. Språkråd om skrivregler finns hos Institutet för språk och folkminnen (Isof).

Kort sammanfattning

Omformulering är att återge en tanke med egna ord och egen struktur, ungefär lika långt som originalet och utan citattecken. Den skiljer sig från citat (ordagrant) och sammanfattning (kortare). Källan ska alltid anges, till exempel med Harvard eller APA, och innebörden får inte ändras. Gränsen mellan lånad idé och eget språk går vid att orden ska vara dina, idén ska krediteras och dina egna slutsatser ska tydligt skiljas från källans.

← Alla guider